Resedagbok 7
9 December till den 22 Januari (2006)

Vi har nu kommit till Cape Town, vårt stora mål! Vi har gjort det omöjliga, möjligt för oss, ja att köra hela vägen ner till Syd Afrika med bil via väst Afrika. Vi är mycket glada och nöjda, nu skall vi ta det lugnt.
När vi börjar köra igen, så kör vi hemåt! 

Det tog oss 150 dagar eller knappt 5 månader, vi håller vår tidplan.
Vi har kört 33142km (GPS indikerar 34898km).
Vi har köpt 4100liter Diesel.
Vi har haft3(4) punkteringar. 

-----------------------------------------------------------------------------------------------
 

Det var en fin känsla när vi kunde lämna Windhoek den 14 December. Med en ny servad Toyota LC.
Nya fjäderpaket, nya stötdämpare och ny styrdämpare.
Nya bromsklossar fram.  (Slut efter endast 20000km).
Hjullagren justerade fram (det var glapp)
Allt det elektriska fungerar.

Numera kör vi med en Namibia nummer plåt fram, gul och svart, den gamle ligger troligtvis i ett vattenhål i Congo. Nu skall det köras igen, det är en fröjd.

-----------------------------------------------------------------------------------------------
 

Nu har vi nått målet, men vi skall inte gå händelserna i förväg.
Sist vi skrev hade vi kommit till Namibia och till Windhoek, där vi tillbringade ca en vecka pga. att bilen behövde en rejäl översyn. När allt var fixat i Windhoek körde vi söderut och till Fish River Canyon.

 
Sesriem och Namibias berömda sanddyner. Båda dessa ställen går inte att beskriva det måste upplevas, naturen är en fantastisk konstnär.


Sen bar det uppåt igen och utmed Skeleton kusten till Cape Cross, en säl koloni, har aldrig sett så många sälar på en gång!

Vidare norrut mot gränsen till Angola och ett vattenfall som heter Eupupa. På en trevlig camp vid Eupupa tillbringade vi julen med många trevliga gäster. Vi fick nästan svensk/dansk julmat.
 

När det blev annandag jul bar det vidare mot Botswana och Chobe NP, som vi kom till dagen före nyårsafton. På en camp och lodge tillbringade vi nyårsafton med en trevlig safaritur på Chobe floden, där vi fick uppleva ett fantastiskt djurliv, med krokodiler, flodhästar, lejon, elefanter och många andra djur.
 

Den 2 Januari bar det av till Zimbabwe och Victoria Falls ännu ett otroligt verk av naturen. Dagen efter blev det en cykeltur över till Zambia via den berömda bron över Zambezi floden, det blev en dag i motionens tecken, vilket man hade behövt mer av. Cykelturen innebar en viss risk, turen gick genom en NP där det fanns vilda elefanter och passpolisen varnade oss för dessa, men vi trampade på och kom fram till Livingstone och senare åter till Victoria Falls utan problem.
Den berömda bron över Zambezi floden.
Obs! Det är inte Christer som hoppade denna gång!





Åter till Botswana och söderut mot Syd Afrika. Nu blir det fler och fler elefanter på vägarna genom norra Botswana, man får vara mer observant på dessa, för det finns otroligt många elefanter i Botswana.
Nu kommer vi in i Syd Afrika och det bara regnar. Vi kör och kör för att hitta en plats för natten efter ca 600km kom vi till Kimberley en ort känd för diamanter. Det blev lodge denna natt för campingplats lyste med sin frånvaro. Dagen därpå mot Bloemfontein och en bra camping, en trevlig Zoo med olika djur i bur. En natt här och vidare mot Cape Town. Några dagar senare och datumet blir den 17 januari kommer vi fram till vårt mål. Det tog nästan 5 månader att komma fram.


Vi har färdats genom många länder nu och värmen har varit med oss mer eller mindre hela tiden. Nu när vi kom till Cape Town känner vi igen den temperatur som vi har hemma på sommaren ca +25°C. Man har blivit bortskämd med värmen så nu börjar man klaga lite, men shortsen hänger med ännu. Nu har det blivit varmare igen, över +30°C

Hälsning till barnbarnen!
Mina kära flickor!
Mormor tänker på er. Jag ser mycket, upplever mycket, skulle vilja dela detta med er. Som ni ser, så ser vi många djur under vår resa. Dessa djur går inte att klappa, men en del vill ha lite mat. Alla djuren är inte de bästa vännerna precis, men roliga att titta på.
Många kära hälsningar från
Mormor och Christer

Mickes Tiger! 
Vi hittade denna Tiger i bur på ZOO i Bloemfontein.

-----------------------------------------------------------------------------------------------
 

Nu har vi knäckt solcellerna på riktigt. En hotell portal var för låg och jag var trött efter en lång dag, det var inte bara gräs tak det fanns också en takstol som inte flyttade sig utan tryckte till och krossade solcellerna. Solcellerna fungerar fortfarande, men inte med full effekt.

Jag har kopplat in en batteriladdare till kylskåpsbatterierna och var gång vi campar så laddar vi batterierna, det fungerar mycket bra så länge vi kan få 230V.
 

-----------------------------------------------------------------------------------------------
 

Ett snabbt läkarebesök i Mariental. Ulla-Britt hade fått halsfluss och måste ha antibiotika. Vi besökte en privat läkare i Mariental och allt var klart på mindre än 30 minuter och vi var 300kronor fattigare.

För detta fick vi en undersökning, ett försök att ge antibiotika intravenöst, vilket misslyckades, en kur med antibiotika och smärtstillande piller och ett kvitto. Vi kunde fortsätta vår tur efter mindre än 30minuters stopp.

-----------------------------------------------------------------------------------------------
 

En hälsning till våra vänner längs vägen. Ingen nämnd och därmed ingen glömd!
Tack för trevlig gemenskap.
Christer och Ulla-Britt!
cub-adventure

Rolf, vi fick vända i Savute, det regnade och Ulla-Britt vägrade att följa med längre, så det var bara att köra den långa vägen till Maun, men det gick bra det också, tog en dag extra.
 

-----------------------------------------------------------------------------------------------
 

Till Er som läser denna dagbok, skriv i vår gästboken! Vi har öppnat en ny gästbok "gästbok-II" Det är så roligt för oss att höra från Er.
Tack på förhand! Klicka på "gästbok-II"

Det går även bra att skicka e-mail eller ringa till oss. Adress och telefon nummer finns på första sidan.
 

Vår målsättning är att kunna skriva ett blad i resedagboken vid lämpligt tillfälle. Nästa gång blir när vi kommer till Mocambique om ett antal veckor

Ha det så bra, så hörs vi snart igen.

Christer och Ulla-Britt
cub-adventure